Blog Image

Around the world

Om denna blog

På denna blog reflekterar jag dels över händelser som jag finner intrerssanta runt om i världen och dels lämnar jag här reseskildringar från mina resor.

Muren runt på 80 minuter

Reseblog Posted on 27 May, 2012 23:14

Söndag 27 maj 2012

Anlände till Xian kl 4 i morse. Faktiskt en 20 minuter sent.
Hade en plan att ta mig till ett hostel vid södra stadsporten. Tog bara tio
minuter att ta sig i full fart genom hela stan med taxi vid denna tidpunkt. Och
det fanns plats på hemmet. Ett mycket charmigt gammalt gårdshus med stenväggar
och massiva trämöbler som rustats upp för att passa backpackers, inte minst
moderna kineser. Vinrankor av plast i taket, röda lanternor, snidade
träfönster, bar, WiFi, kaffe, varmvatten… och laundry! Högsta grad kris nu. 9
kronor för en maskin, 1 krona för tvättmedlet. Best choice enligt guideboken.
Tror jag säkert.

Apropå backpackers är det konstagt att kineserna, som släpar
på så mycket hela tiden, inte minst på tågen – inte har några ryggsäckar!
Plastpåsar, pappkartonger, rissäckar, dramaten-vagnar, tunnor – allt släpar dom
på tågen. Svårt att greppa och hopplöst att stuva. Ser man en kines med
ryggsäck kommer han troligen från Hong Kong.

Sovit halva dagen. För varmt att gå ut. Ätit på någon
kinesisk fastfood-kedja i närheten. Dricker kaffe, röker, snackar med ett tyskt
par, internettar. Laundrar så klart.

Xian, eller området kring i alla fall, är födelseplatsen för
kejsarstaten, Qin dynastin, 221 BC. Området, som tangerar Gula Floden, har dock
varit väsentlig del av hela kinas förhistoria och tidiga dynastier. Tre gånger
var jag här en gång. Den första gången gjorde jag det man skall göra här,
besöka terrakotta-armen och sånt. Andra gången var det en avstamp mot
sidenvägen för det var här, i huvudstaden, den slutade. Här finns White Goose
Pagoda från Tang-dynastin där de buddistiska dokumenten, som anlände via
sidenvägen, samlades. Läs gärna ’Journey to West’ som handlar om sidenvägen, en kinesisk kassiker från
1600-talet, underhållande, crazy, fantasy, dokumentär och historisk. Allt på en
gång. Nu tredje gången jag är här är det som sagt mest en transit-punkt.

Idag är Xian huvudstad i Shaanxi. En provins med ca 40
miljoner varav drygt 8 miljoner i huvudstaden (2010). Ingen tror väl dock på
officiella siffror längre. Densiteten är 180 inv/km2 (Sverige har 20). Här är
ett omfattande jordbruk, 11 miljoner ton säd, bomull, olja och te produceras
årligen och lika mycket frukt (2006). Kol, olja och gas-produktionen rankas på
4:e plats i landet. I provinsen finns sedan 90-talet dessutom ett par ’hi-tech
areas’ som rankas bland de främsta i landet, men vad det innebär framgår inte. Xian
bildar också en slags handels triangel med Chongqing och Chengdu, två riktiga
megastäder inom rimligt avstånd . Ja, ingen vettig människa är väl intresserad
av sånna uppgifter men poängen är att detta är en av de mer utvecklade delarna
av landet. Utlänningar förekommer så pass ofta att även om man höjer ett
ögonbryn eller två väcker man ingen större uppståndelse.

En annan sak provinsen är känd för är en av de största jordbävningarna någonsin då 800,000 omkom. Vi pratar då om 1500-talet. Ja, det är väl ingen som är intresserad av sådant heller.

Lagom till att skymningen började lägga sig tog jag mig
samman och promenerade bort till stadsporten, hyrde en cykel och cyklade ett
varv runt hela stadsmuren. Ganska meningslöst kanske men ändå en merit, inte
vem som helst som cyklar runt på Xians stadsmur en söndagkväll. Blev ett gäng
mur-foton så klart.

Här är nattmarknad bara ett kvarter bort. Jag har aldrig
varit i denna delen av stan – de mer kända ’muslimska kvarteren’ ligger i centrala
delarna av Xian, nära Trum- och Klocktornet och förefaller mycket mer
turistiska. Grillosen ligger tung och de koleldade wokspisarna bokstavligen
sprutar eld. Alldeles utmärkt avslutning på en meningslös dag.



On the streets of Kaifeng

Reseblog Posted on 27 May, 2012 15:21

Fredag den 25 maj 2012

Idag blev det en lång runda på stan. Som en annan
drogmissbrukare ’lyckades’ jag lite passande få in caféet i rutten. Buddisttempel
och Taoisttempel. Snygga och välskötta, annars är ett tempel ett tempel. Jag
har sett hundratals. Jag hittade också en kyrka i lite ortodox stil.
Multikulturellt som sagt. Det myllrar av gatukök och restauranger. Ingen
serverar ris! Konstigt ställe, det har blivit mycket nudlar nu. Inte så mycket
chili, mer neutral smak, lite sött och surt, och mycket kött.

Bröllopsfölje på den trasiga gatan i morse. Gigantisk limousin, mattor av smällare, massa blomströssel och en lite paradorkester som
spelade utanför restaurangen. Påkostat. Kinesisk musik är ganska rolig, påminner
om vår västerländska harmonik och stämföring men melodierna är lite bakvända
och slutar ofta där man tror de skall börja. Blåsinstrumenten är råa och
gnälliga och man spelar gärna lite snett, kinesisk blues på nåt sätt.
Antagligen spelar man otempererat.

Jag börjar få lite kris med laundry, ingen tvättservice
häromkring. Klart det måste finnas någonstans. Det går inte att tvätta på
rummet heller för fönsterna går inte att öppna och det finns inga möjligheter att
torka. Fick köpa en t-shirt i en av modebutikerna.

Apropå det är det fortfarande vanligt med t-skirts med engelsk text på. Vanligen rappakalja och jag tror ingen läser vad det står. En tröja hade texten ‘Anarchy is the solution’ – man kan ju bli arresterad för sånt här i landet! I Huangshan hade en av tjejerna i baren texten ‘Swedish fashion… nånting’. Jag påpekade att jag kom från det landet och hon sa “oh, läser du texten!?”

Vandrade lite på nattmarknaden ikväll. Jag fick fly lite hastigt från ett tehus, tror det
var en bordell och dom försökte skinna mig på pengar.

Inget speciellt spännande annars med Kaifeng. Jag har
funderat på att ta mig norrut mot bergen men samtidigt ligger jag stategiskt bra
till, mitt på järnvägen mot Xian som är mitt delmål för att nå Ningxia. Sparar
nog en massa konstiga byten att ta mig dit direkt.

Lördag 26 maj 2012

Soligt. Varmt och svettigt idag. Nåt konstigt med solen
som nästan står i zenit. Det har varit mulet nästan varje dag hittills så jag
har inte haft riktig koll men så långt söderut är vi ju inte. Kanske
medelhavsnivå.

Vandrat runt lite idag igen. De har flera vackra
sjösystem här i gamla stan, innanför de gamla murarna. Besökte museet. Skulle
egentligen dit igår men pedicabben körde mig till den historiska kejsarstaden i
stället. Inte så svårt att förstå ’museum’ egentligen. När jag skulle därifrån
tillbaka till mitt hotell ville ingen köra mig överhuvudtaget. Gav väl för lite
inkomst. Dumma Henan-bor! Pratar illa också, grötigt som om dom var fulla.

De är roliga med sina biljettsystem. Inträdet till museét
var fritt men man fick ändå vänta på att biljettluckan öppnade, så fick man en
gratisbiljett bara för att lämna den ifrån sig igen en tio sekunder senare. Så
lustigt meningslöst. Säkert intressanta utställningar men tyvärr var all text på
kinesiska – utom några skyltar med ’No Photo’.

Kaifeng, med betoning på första stavelsen, är som sagt en
gammal huvudstad från Norra Song- dynastin, 900-1000-talet. En kort period
förvisso men ändå en kejsarstad och naturligtvis finns det brons- och keramikfynd
som är både äldre och yngre. Sidenvägen gick ända hit under en period. Här
fanns dubbla stadsmurar och dubbla vallgravar med vattenflöden från Gula Floden,
en viktig handelsväg. Och en Kejsarstad i staden såklart. Innersta muren är
intakt, eller snarare rekonstruerad, och som sagt finns det rikligt med
vackra vattendrag här fortfarande.

Nyheter: Hittade plötsligt ’CCTV News’ på teven, bland
alla 68 kanaler. Kina har infört ett ’Greencard’ för prominenta utlänningar
vilket ses som en utveckling i att öppna landet mot omvärlden. Mycket
diskussioner om den Europeiska utvecklingen – det är det antagligen där hemma
också – ser ju inte så bra ut. Kina är sura för att USA säljer vapen till
Taiwan och USA är sura för att kineserna inte släpper sin valuta fri. Konflikten med Filippinerna hettar till sig.

Lång intervju med nån ny politiker från Burma, som egentligen heter
Myanmar. Kineserna har varit förutseende och har redan djupa försänkningar i landet.
Etniska kineser äger det mesta i Burma, kinesiska bolag har byggt vägar och
försett landet med alla vardagliga förnödenheter, möjligen förutom bilar – stolar, bord, elkablar, glödlampor, porslin – allt är kinesiskt. Kinesiska regimen har också undvikit öppen konflikt med landet. Så nu
när den politiska isen lossnat lite är det bara att vrida på kranarna…Nu försöker Hillary etablera kontakter i landet men fattar inte att tåget kört för länge sedan.

Nu åker jag baklänges i historien. Snabba ryck, fick en
biljett till Xian ikväll, den föregående
huvudstaden – från Han och Tang dynastin. Kort varsel men fick en hardsleeper
mot förmodan. Tack för det. Mellanslafen denna gång.



Trumtornsgatan

Reseblog Posted on 27 May, 2012 15:00

24 maj 2012

Resdag igen. Buss till ZhenZhou och snabbt byte till
Kaifeng. Jag brukar faktiskt ha ett väldigt flyt med bussarna. Som väntat här
i Henan försökte taxichauffören blåsa mig. Halvvägs från busstationen slog han
av taxametern och ville ha tio gånger för mycket betalt. Han fick för mycket i
alla fall men jag slängde pengarna på golvet så han fattade väl att jag tog
illa upp. Han menade på att vi utlänningar har mycket pengar och råd att betala.
Finns ju en poäng i det med det är väl inte så man gör sunda bussines.

Har fått ett hotellrum för 160 spänn i gamla stan,
innanför murarna. På Trumtornsgatan faktiskt. Låter ju passande. Något trumtorn
tycks dock inte finnas längre. Knappt någon gata heller för den delen. Den är
uppbruten och jag tror dom gör om den till gågata, typ.

Det finns en blandad befolkning här. Några moskéer, en
kristen församling och det har i alla fall funnits en judisk bosättning här. På
bakgatorna grillas det friskt, hundratals hak här i närheten. En riktig
restaurang har det varit svårare att hitta. Blev nudlar igen.

Ett kafé hittade jag däremot, DIO Coffee. Ett ungdomshak
på shoppinggatan med kinesisk discomusik i spruckna högtalare. Det är konstigt
att när man skall köpa vanligt kaffe, inte latte eller sånna konstigheter, så heter det
amerikanskt kaffe. Amerikanarna som inte kan laga kaffe, borde heta svenskt kaffe eller nåt. Eftersom Amerika heter ’Det vackra landet’ förenklas det här helt
enkelt till ’vackert kaffe’. Jag tog två koppar och satt och filosoferade vid
vägkanten. Faktum är att dom gör mycket bättre kaffe i Kina än i Staterna.

Här på bakgatan var det fullt jam ikväll, en kille med
en synth med automatbas som kompade några tjejer och killar som sjöng och spelade
folkliga låtar. Helt coolt.