Torsdag 31 maj 2012

Buddagrottorna

Här i Guyuan rustas det flitigt. Det märks att man försöker
få fart på staden. Nyöppnade butiker ligger i långa rader utmed gatorna här i
centrum. Lite längre bort byggs bostadshus. I Kina bygger man städer i samma
takt som vi bygger villakvarter. Vem fan blandar all betong? Trafiken är ganska
lente och man får inte köra i mer är 40 km/tim. Utlänningar finns inte här
överhuvudtaget.

Även om det är muslimska trakter ser man bara enstaka män
med sina vita kalotter och nästan inga kvinnor med hucklen. En del har små blåa
mössor istället. Rondellen är smyckad med tibetanska bönevimplar, på kullen
ligger en buddistisk pagoda och taxichauffören hade en kungakrona med kors på
som lyckosymbol i bilen. Jag lyckades inte reda ut vad det stod för.

Idag gjorde jag en liten utflykt till ett bergsområde med buddhagrottor, XumiShan. För att komma dit tar man lokalbussen till SanLing en
timme norrut. Därifrån nån mil ut i terrängen. Inte så lätt att reda ut de här
lokalbussarna, hotellpersonalen fick hjälpta mig att stoppa rätt buss. Inte så
svårt att ta sig till grottorna när man väl kommit till SanLing, problemet
insåg jag var att ta sig tillbaka. En taxichaufför hjälpte mig dock genom det
hela.

Ganska torrt i markerna här ute. Man förstod dock att det
regnar ymnigt ibland för vägarna dikas omsorgsfullt ut och på sluttningarna har
man gjutna vattenfällor som leder undan
vattenmassorna. Rader med träd håller också på att planteras ut med vägarna,
man har väl problem med jorderosion och kanske sandstormar. Ända bort i Peking
besväras man nu av dessa stormar.

Det blev många trappsteg igen. Massor med hålrum i
bergsväggen med buddhastatyer. Tyvärr var skyltningen dålig och ingen
information alls på engelska. Enligt uppgift skall de äldsta figurerna härstamma
från Sui och Tang, det vill säga från 600-talet och framåt. Kan väl stämma, det
motsvarar grottorna i Tianshui och Mogau i grannprovinsen Gansu.

En del av hålrummen var dock tomma, kanske artefakterna är
stulna eller förhoppningsvis på renovering. Många figurer hade trasiga ansikten
vilket kan bero på vittring naturligtvis men också muslimsk framfart. Enligt
dom får man ju inte avbilda ansikten. Men dock var många statyer i
förvånansvärt gott skick och till och med en del färg satt kvar sedan förra millenniet. Kronan på verket är en 23 meter Buddha inhuggen i bergväggen. Trots
allt får man tro att detta avsides komplex legat utanför fokus för muslimsk och
kulturrevolutioners framfart.

Förutom mig fanns bara ett gäng på tre kineser som besökte
området. Man förstod dock att något var på gång för området hade rustats upp
med en stor parkeringsplats och modern entrébyggnad, souvenirförsäljarna var
redan på plats och hela anläggningen välstädad och utrustad med skräpkorgar.

Ja, Guyuan är inte så upphetsande i sig, just another chinese
town, men en skön avstickare för imorgon skall jag till turistparadiset
Zhongwei.