Blog Image

Around the world

Om denna blog

På denna blog reflekterar jag dels över händelser som jag finner intrerssanta runt om i världen och dels lämnar jag här reseskildringar från mina resor.

Skulpturer och väggmålningar

Reseblog Posted on 09 Jun, 2012 22:56

Lördag 9 juni 2012

Så har man beskådat ytterligare ett underverk. Under
400- och 500-talen var Kina splittrat och norra delarna fick nya härskare. Ett
turkiskt folk, Tuoba, grundade då ett eget rike känt under namnet Norra Wei –dynastin. Ett ganska omfattande rike som enligt Wiki’n beskrivs som “…part of an era of political turbulence and intense social and cultural change”.
Bland annat fick buddhismen sitt genombrott då.

Det var dessa Tuoba som skapade vad som nu är Shanxis största attraktion, Yungang-grottorna,
några mil väster om Datong. Apropå huvudstäder var faktiskt Datong huvudstad i Norra Wei under en period. En bonus i min svit av huvudstäder.

Yunguang är bland Kinas finaste och bäst bevarade
buddha-grottor, även om regn, sandstormar och kulturrevolutioner slitit en hel
del på finishen. Det lär finnas drygt 50,000 statyer här, jag räknade dom inte,
karvade i bergsväggen. Vissa tog 25 år att färdigställa. Samtliga statyer är
daterade till slutet av 400-talet.

Och faktiskt var det en imponerande syn. Om Datong är slitet
och smutsigt så var denna turistanläggning i betydligt fräschare skick. En stor
välstädad och luftig parkanläggning. Ett par 17 meters-buddhor utmejslade inne
i berget imponerade djupt, men målningarna och statyerna som täckte väggarna
var nästan ännu mera fängslande. Någon grotta var täck av tusen buddhor, tusen
på kinesiska betyder ’många’. En hel del målningar och statyer var i
förvånansvärt gott skick och de största grottorna täcktes på 1500-talet av en träfasad
som fortfarande står kvar.

Jag skulle påstå att dessa grottor i Datong överträffar
Mogao i kvalité även om Mogao äger en större historisk skatt och var ett verksamt
område under mycket längre tid. Båda är å andra sidan skapade av Tuoba-dynastin.

Det förefaller som om ett band av buddhagrottor går genom
norra Kina – Yungang Shiku här i Datong, Xumi Shan vid Guyuan i Ningxia, Maiji
Shan söder om Tianshui i södra Gansu, (eventuellt Bingling Si söder om Lanzhou
i Gansu också), Mogao Ku vid Dunhuang i västra Gansu och Bezeklik utanför Turpan i
XinJiang. De flesta härstammar från samma epok. Det är ingen tillfällighet att
de sammanfaller med Sidenvägen naturligtvis, mycket kultur spreds med
handelsvarorna. Jag måste erkänna att jag besökt samtliga av dessa.

Bytt hotell idag, 190 spänn vilket får betraktas som en rejäl
discount. Antagligen är det kris i staden just nu på grund av allt byggande.
Internettet funkar fint och cafeét ligger bara 10 meter härifrån. Tvärs över gatan
har jag hittat en fastfood-restaurang. Fast food här har ingenting med
hamburgare att göra utan bara det att de levererar kinesisk mat på löpande
band. Gott, fräscht och väl tilltaget med ris för 15-20 spänn.

Livet är faktiskt roligt här i Kina. Som turist i alla fall.
Det räcker man sätter sig i en bil och betraktar trafiken så blir man full av
skratt. Som dom kör… I kväll satt jag på fiket och tittade på när trottoarvakten
skällde på bilisterna när dom parkerade snett på trottoaren. Och bilisterna suckar
och förstår ingenting. Som dom parkerar… I övrigt är den trasiga trottoaren,
inte minst kvällstid, ett totalt kaos med grillkök, friterade bröd, fruktförsäljare,
parkerade mopeder, lösspringande hundar, lekande ungar, grävarbeten, minibordsserveringar
och poliskurar. Sicken röra, men så levande… Härom dagen när jag besökte
arkeologi-museet fick jag en stor inträdesbiljett samt en rad småbiljetter till
kamelritten och båten, och så vidare. De sistnämnda blåste bort i ökenvinden.
Katastrof! Guiden fick jiddra länge och väl vid varje station, sen fick jag
följa med i alla fall. Såklart. Det var ju uppenbart att jag hade betalt.
Kineser och deras biljetter… När man checkar in på hotellet får man ett kvitto
på hyran och depositionen man betalt. När man sedan checkar ut tar de kvittot
och lämnar tillbaka överskottet och så står man där frågande. Utan kvitto. Hur
gick det till? Kvittot är inte till för min skull utan för deras. Kineserna och
deras kvittokultur… Utmed vägen till grottorna idag var militären utkommenderad
att klippa buskarna och träden. Snyggt och prydligt. Visst är dom roliga, kineserna…



Gammalt som Nytt

Reseblog Posted on 09 Jun, 2012 12:34

Fredag 8 juni 2012

Så är jag i en ny provins, Shanxi – inte att förväxla med
Shaanxi, grannprovinsen västerut. Det är huvudsakligen kineser som bor här.
Ganska tätbefolkad, 210 inv/km2. Provinsen ligger i centrala delarna av landet
och får väl betraktas som typisk kinesisk men härskades ett tag av turkiska
stammar. Ekonomin kunde varit bättre. BNP per capita ligger på medelnivå för
Kina, sämre än Ningxia faktiskt. Kolproduktion och annan tung industri är
den stora grejen här.

Här i utkanten av staden där jag bor är ganska slitet. Det
är väl egentligen typiskt kinesiskt men det märks att utvecklingen är lite
efter här i provinsen. Trottoarerna är så trasiga och smutsiga och det är
knappt man kan gå på dom. Det kan man ändå i och för sig inte för det är fullt
med parkerade bilar, fruktstånd, grillkök och skräphögar i vägen ändå. Här finns
trånga hutonger och gamla bostadshus och massor av mat.

Jag beslöt att ta en
promenad in mot centrum under eftermiddagen för att orientera mig. Datong, med
betoningen på första stavelsen, är ändå inte riktigt vad jag föreställt mig. Det
hade framgått att man förra året renoverade lite i centrum, men det borde varit
klart nu. Inte alls! Nu håller man på att riva ALLTING innanför stadsmurarna!
Själva stadsmuren, av imponerande storlek, restaureras också och den gamla
lermuren täcks nu med tegel. (Här räcker det alltså inte med betong utan det
krävs murbruk och tegelstenar också.)

Följden är att hela norra delen är avspärrad och man fick gå
en lång omväg i ökenvärmen, runt muren för att komma in i centrum. Hamnade mitt
i skolavslutningarna dessutom förstod jag. Mängder med folk, föräldrar, släktingar,
ungar, poliser samt motorcyklar och bilar. Eftersom Storgatan var avspärrad
gick dessutom all ordinarie trafik på sidogatorna. Sicken röra! Men sååå vida pass kinesiskt!

Tja, Old Town – där fanns ju inte så mycket att se där anyway. Mer
än rivningsmassor och grävskopor. Jag satte mig på trottoarkanten vid sidan om
en gammal kines och så satt vi där tysta och begrundade spektaklet. Jag tror
han uppskattade min närvaro. Som en slags sympati.

Meningen är att man skall bygga upp pittoreska småhus i gammal
stil, så som staden en gång såg ut. Detta är en paradox i den kinesiska
utvecklingen, dock inte helt ovanlig. Först river man allt gammalt och bygger
nytt. Sen river man allt det nya och bygger upp det gamla igen! …Som om man
skulle riva Lugnet i Malmö och bygga små gathus där (Reepalu, Slatan och Percy
Nilsson kunde bo, ingen annan lär ha råd).

Ett gammalt tempel hittade jag dock. I bästa buddhistiska
stil. Ming-arkitektur, välvda tak, drakar på takåsarna och en vacker innergård
med en vattendam med bro över. När man tittade två gånger satt emellertid en
halvmåne på taket! En moské! Sicken kulturkrock, jag har aldrig sett detta
förut.

Ett par andra konkreta fynd gjorde jag också på denna
vandring. Jag hittade ett mer centralt hotell för samma pris och skall flytta
imorgon. Inte för att det är något fel med mitt nuvarande men det saknar
shangwang, internet. Mobilen funkar inte
här i Shanxi och någon kommunikation med omvärlden får man ju ha.

Mitt luktsinne lyckades också spåra bokstäverna COFFEE på en
husvägg och på vägen hem slank jag in där. Ibland blir det lite konstigt
– man kan ju inte vara säker så jag frågade artigt ”Ni you kafei, ma” och fick
till svar ”Yes, we have”. Ombytta roller…



I’m just waitin for a train

Reseblog Posted on 09 Jun, 2012 12:23

Torsdag 7
juni 2012

Lite mellandag idag. Checkade ut kl 12 och hade nästan tolv
timmar att slå ihjäl. Strosat på gatorna, suttit och läst i parkerna, vandrat
upp till 11 våningen i pagodan i Västra Templet. Fin utsikt. Och druckit kaffe
på Napoli. Om någon undrar var caféet ligger följer man bara Minzu Street
norrut och bara ett par hundra meter norr om Beijing Donglu ligger det på
vänster sida. (Det finns faktiskt nämnt i guideboken upptäckte jag i efterhand
men med fullständigt fel adress.)

Jag minns när jag var i en liten by Afrika. Där kom en ensam
åsna gående på bygatan rakt genom centrum och med bestämda steg fortsatte han ut
ur byn på andra hållet. Så undrade jag stilla: Var fan kom han ifrån – och vet
han verkligen vart han är på väg? Kineserna tittar på mig lika undrande. Blond,
långhårig och okammad, med en sliten solhatt, barfota i sandaler, slinker lite
random in på ett hak, fimpar på golvet och sörplar i mig en nudelsoppa som
vilken kines som helst, men kan ingen kinesiska. Och försvinner sen ut på gatan igen.

I Xian är man väl van vid backpackers som beter sig
konstigt. Men här i Ningxia har man inget begrepp om vad det är överhuvudtaget. Knappt man har
någon inhemsk turism. Dom kanske tror jag är – en amerikansk spion?- en engelsk
författare som skall skriva nedlåtande artiklar om landet? Kanske det var en
Alien i alla fall?! Han från hällristningen…

Flickan dom guidade mig bland stenåldersfossilerna i går tyckte
i alla fall att det var en ära att få guida mig. Det ryktades att en amerikan
varit där förra månaden, men han pratade flytande kinesiska.

Nyheter: Afghanistan och dess president, som är lide trött på
amerikanska drönar- attacker och NATOs misslyckade säkerhetspolitik, önskar
ett närmare samarbete med med Kina, inte minst i kampen mot terrorism. Dom har
ju ett gemensamt intresse i detta. Kina vill dessutom säkert öppna
handelsvägarna från Kashgar, på sikt. Euron diskuteras mycket flitigt. ’Shanghai Coorporation Organization (SCO)’, en
organisation med medlemmar från stora delar av Asien (USA ville men fick inte vara med!), diskuterar djupare
samarbete både inom ekonomi, politik och säkerhet. Och… En ny Sidenväg planeras
som skall nå ända fram till Europa! Lite nordligare sträckning genom Kazakstan
och norr om Kaspiska havet. Ingen trafik med kameler denna gång utan med
snabbtåg. Kinesiska och ryska.